[3:166]

وَمَآ أَصَـٰبَكُمۡ يَوۡمَ ٱلۡتَقَى ٱلۡجَمۡعَانِ فَبِإِذۡنِ ٱللَّهِ وَلِيَعۡلَمَ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ

.

.

.

That which befell you, on the day when the two armies met, was by permission of Allah; that He might know the true believers;

.

.

.

Det som drabbade er, den dag då de två arméerna möttes, var efter tillstånd av Allah, att han kanske vet de sant troende;

[3:167]

وَلِيَعۡلَمَ ٱلَّذِينَ نَافَقُواْ‌ۚ وَقِيلَ لَهُمۡ تَعَالَوۡاْ قَـٰتِلُواْ فِى سَبِيلِ ٱللَّهِ أَوِ ٱدۡفَعُواْ‌ۖ قَالُواْ لَوۡ نَعۡلَمُ قِتَالاً۬ لَّٱتَّبَعۡنَـٰكُمۡ‌ۗ هُمۡ لِلۡڪُفۡرِ يَوۡمَٮِٕذٍ أَقۡرَبُ مِنۡہُمۡ لِلۡإِيمَـٰنِ‌ۚ يَقُولُونَ بِأَفۡوَٲهِهِم مَّا لَيۡسَ فِى قُلُوبِہِمۡ‌ۗ وَٱللَّهُ أَعۡلَمُ بِمَا يَكۡتُمُونَ

.

.

.

And that He might know the hypocrites, unto whom it was said: Come, fight in the way of Allah, or defend yourselves. They answered: If we knew aught of fighting we would follow you. On that day they were nearer disbelief than faith. They utter with their mouths a thing which is not in their hearts. Allah is best Aware of what they hide.

.

.

.

Och att han kanske vet hycklarna, åt vilken det sades: Kom kämpa i vägen för Allah, eller försvara er. De svarade: Om vi visste aught av striderna skulle vi följa dig. Den dagen de var närmare otro än tro. De säger med sina munnar en sak som inte är i sina hjärtan. Allah är medveten bästa av vad de gömmer.

[3:168]

ٱلَّذِينَ قَالُواْ لِإِخۡوَٲنِہِمۡ وَقَعَدُواْ لَوۡ أَطَاعُونَا مَا قُتِلُواْ‌ۗ قُلۡ فَٱدۡرَءُواْ عَنۡ أَنفُسِڪُمُ ٱلۡمَوۡتَ إِن كُنتُمۡ صَـٰدِقِينَ

.

.

.

Those who, while they sat at home, said of their brethren (who were fighting for the cause of Allah): If they had been guided by us they would not have been slain. Say (unto them, O Muhammad): Then avert death from yourselves if ye are truthful.

.

.

.

De som, medan de satt hemma, sa om sina bröder (som kämpade för Allahs sak): Om de hade vägletts av oss att de inte skulle ha dräpt. Säg (till dem: O Muhammad): avvärja Då dödsfall från själva om ni talar sanning.